Home
 


wintercrossing

Originally uploaded by thunderthigh

Jag åker tåget hem från Filippa och Didi. Lund. Det är december 2010 och orden är inkapslade i de ofångbara tankemolnen någonstans ovanför mitt huvud. Handen sjunker igenom när den greppar efter dem, som att förvänta sig att någon tar emot en i fallet men inte gör det. Tågets dörrar öppnas på slutstationen, för ovanlighetens skull, vid utsatt tid. Förseningarna är något man klagar på, för att man ska klaga på det. Den här gången går jag ut genom dem och lämnar dem därhän.

Ibland kan jag stanna tiden i mitt huvud. Man går igenom ett pärldraperi innan man kommer in i dess vardagsrum. Står jag där och lyssnar på hur pärlorna slutar rassla så kan jag känna kroppen. Hur den står. Hur den är gravitation. Tar jag med mig den känslan ut ur vardagsrummet och låter tiden i mitt huvud börja gå igen, ser jag en riktning. Inte tydligt. Men en strimma, som ett hårstrå över kinden som kittlar och inte vill ge sig.

De monotongråa tankemolnen blir dagg på mina händer när jag håller upp dem framför mig. Höjer dem mot mitt ansikte, blundar och andas in gravitationen.


Third gen

Originally uploaded by thunderthigh

Igår skrev jag att jag skulle lägga upp en helvit bild för att beskriva hur intetsägande just den dagen hade varit. Jag var förbannad för att jag har svårt att hantera stress och hur min hjärna lätt blir överhettad. Jag var ledsen för att jag faller offer för mina brister. Att jag inte kan stanna i att ha ett förhållningssätt till dem.

Idag tänker jag lite annorlunda, och ska försöka att ikväll inte hamna i samma negativa spiral som jag gjorde igår. Det får gå som det går, jag gör mitt bästa. Jag tar ansvar för det. Vad kan jag mer påverka?

Att misslyckas ytterligare en gång med skolan är ett nederlag och är det sista jag vill. Mitt mål är att gå ut nästa sommar. Men de yttre omständigheterna gör att jag tvingas gå på knäna hela tiden. Jag går en kurs som jag inte är registrerad på och jag har flertalet tentor som ligger och väntar på att bli klara. Dubbelarbete. Först när jag är klar med detta dubbelarbete kommer jag kunna bli registrerad. Om nu inte, som det med största sannolikhet kommer bli, jag blir bedd att hoppa av just för att jag egentligen inte är behörig.

Det ligger en latent stress som väcks av allra minsta omröring och jag skäms för det. Stressen finns med i mitt liv ständigt och tror att den funnits med ända sedan barnsben. För min tankspriddhet uppstår vid stress när jag inte kan hantera en situation, när jag blir nervös och känner mig ensam, utsatt. Det kan vara bland vänner, familj och institutioner som skola och arbete. Det spelar ingen roll vart. Jag känner mig otillräcklig även om jag vet att jag duger. Och det är stressande i sig att veta att man befinner sig mellan båda dessa ytterligheter. Så jag försöker anpassa mig för att bli omtyckt, för att helt enkelt kunna fungera med omvärlden. Men av det urvattnas jag. Blir transparent och osäker på vem jag är. Det avspeglar sig i mina medmänniskor, nära som ytliga. Min transparens bekräftas och jag sänder detta budskap till dem.

Bilden här intill tillhör dock inte min vardag som titeln antyder. Jag gör helt enkelt tvärtom. Det här är en sällandag som jag uppskattar så himla mycket. Just dagen bilden togs åkte vi till farmor för att hjälpa henne med sin dator och mail som inte fungerade korrekt. Hon må va gammal men är råtuff. Pappa, farmor och jag – tre generationer. Och vi har alla lite av det där svårmodet. Jag tycker det är fint på något sätt.

Dag 9: Tema ”ljus”

13 februari, 2011


…and there was light
 

Originally uploaded by thunderthigh

Göteborg, december 2010. Inkapslad i vintern och förvirrad av mitt förhållande till omvärlden.

Göteborg, februari 2011.
Just nu står jag just där kortet är taget ifrån, i mörkret. Mitt emot en allé av ljus som äter upp skyn.
Just nu börjar jag känna att jag kommer få stå kvar här ett tag till för jag kommer inte klara av skolan. Det fattas för många poäng. Tentan som måste vara klar imorgon för att alls bedömas kommer ligga kvar på mitt bord imorgon och hånle. Varje lösning ställer sig och hånler de också, leker tafatt med mig och när jag ignorerar det kommer de tassande och knackar på min rygg för att undra om jag inte ska vara med. Men jag vill inte vara med. Inte just nu.
Fast in i den där allén, det ska jag bara, på nått jäkla sätt.

 

(edit: jag råkade visst ta fel dag. Men det kanske var meningen.)

(edit 2: Det hade jag visst inte. Jag missade helt gårdagens foto som skulle spegla min vardag. Konstigt nog var igår ljust så blank och händelselös att det faktiskt speglar hur det var. En vit bild kommer läggas upp för symbolikens skull.)

Dag 7: Tokigt

11 februari, 2011


Menskrig
Originally uploaded by thunderthigh

Jag blir allergisk mot dagens bildutmaning. ”Tokigt” är något tokroligt, nått sköj som man ska kunna säga ”men åååhhh, så dumt” till. Så jag lägger ut lite menskrigsinsändare som finns i en uppsjö av tappningar, där denna tar plats som en slags byfåneinsändare. Jag gillar den just för det. Jag får någon slags tycka-synd-om-känsla för denna, vad jag antar att det är, karl’n. Igår sprang jag på en annan menskrigsinsändare som gjorde att jag klättrade på väggarna av irritation.
Big Boy som skrivit den här förbaskade insändaren är urbunta dum men inte som i tokrolig utan bara plump och verkar ha någon slags tro om att planeten Tellus egentligen heter Harlequin och att män är från Mars och kvinnor från Venus. Formuleringen ”Krig och konflikter när de kvinnliga ledarna har sina ”röda dagar”” är ju bara för bra för att vara sant. Jag tar nog med den här till nästa rep och gör en låt av den.

Dag 5: Dagens

10 februari, 2011




Sticks n’ books

Originally uploaded by thunderthigh

Detta har dagen ägnats åt. Tenta på dagen och repa på kvällen.

Dag 4: En favoritbild

9 februari, 2011


backyard

Originally uploaded by thunderthigh

Jag återkommer till den här bilden lite då och då och därför får det bli dagens bild. Min bror Erik tog den för många år sedan. Jag har promotat honom innan då han är duktig på foto fotograf och borde både ta fler och ges chans att jobba med det.

Natten till idag (rent tekninskt igår eftersom jag nu sitter uppe mitt i natten. Igen) sov jag två timmar vilket idag har resulterat i total osynk med omvärlden. Kroppen har befunnit sig men hjärnverksamheten har varit lika med noll. Så sjukt ofokuserad och helt omöjligt att tänka en tanke klart. Töcken.
Jag spelade in Jens bas till kommande Diamonium demon under kvällen och slumrade nästan till tre, fyra gånger medan jag satt där och väntade på att han skulle sätta det, vilket gick fort ändå. Emelia hade ringt och för att bjuda på middag men när jag kom hem så small det till i pallet och jag somnade rätt upp och ner. Jag vaknade till nu och kunde inte somna om riktigt så jag får la göra ett nytt försök. Jag vet inte vad jag skriver, jag är ju alldeles för trött för det här.. gonatt .

 


Black tongue

Originally uploaded by thunderthigh

När bilden tas så har vi precis kommit hem från Punk Illegal och Niko ska snart åka vidare för att trampa druvor i Frankrike och bo i en grotta vid havet. Innan dess måste hon bara tugga i sig sin morsas homeopatmedicin. Hon blir görsnögg i käften.

Hon mailade mig för nån dag sen skrev bland annat:
”Miss you crazy much! MEN na jag kommer hanga i sverige sa lite det gar. Skulle sa himla garna vilja attdu halsade pa har. Din underbara soffa, svinet, dig och aerosmith t-shirten ar bra mycket verkligare minnen fran vad som kallas sverige an socialbidragspapper och jobbsnack.”

Hon bor nånstans i Barcelona och försöker precis som alla andra att få livet att gå ihop. Innan sommaren kommer åker jag ner och tar en vecka. Förra våren tjata hon på mig och jag sa att jag ville men inte hade tid. Tid? Jag låg för fan på sängen var och varannan dag och gjorde inte ett piss, bara för att man var så sjukt deprimerad.

Nä nu är det off för att repa med Diamonium.

%d bloggare gillar detta: