Home

moloken

25 april, 2009

Spårvagnsfönstret
byter monokel varje
millisekund
Min sorg slår tillbaka
blicken orkar inte ens

    jag vet hur allt ser ut
    det gör inget
    jag minns med minnet

Därtill lägger jag dig
som att du kom in
smög dig på och tyst
        sätter dig och tar mitt huvud
        lutar det på nyckelbenet
        handen över mitt hjärta
        krama ur den sura disktrasan

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: