Home

#1 – Don’t kiss your girlfriend’s mum

12 november, 2008

Kan inte sova och kollar på A complete history of my sexual failures, en dokumentär om filmmakaren Chris Watts som kommer till en punkt i livet där han inser hur satans dålig han är på förhållanden. Tänkte den skulle vara något i stil med delarna i High Fidelity där Rob Gordon tar kontakt med sina ex-flickvänner och tar reda på varför deras förhållande inte höll.

Så långt allting likt. Rob Gordon och Chris Watts vill inte befinna sig i sin ensamhet de skapat för sig själva, de vill vara något mer än sina filmer och skivsamlingar. Sedan glider filmerna ifrån varandra. Just för att förstnämnda är en dokumentär och den andra en spelfilm. High Fidelity är feelgood som inte ställer de jobbiga frågorna Chris Watts slänger sig in i. Han lyckas inte få tag på någon ex-flickvän förrän han hälsar på sin mamma som ringer upp några av dem i sin barndomsstad. Deras minnen av honom visar en bilden av Chris som slapp, omogen och en ren jävla idiot. Ett ex hotar att åtala honom om han visar hennes ansikte. En annan slänger igen dörren ansiktet på honom och film-teamet. En vän till honom fixar en date varpå hon aldrig ringer tillbaka utan låter hälsa via hans vän att han var “just wierd.” För att får bukt på det ägnar han lite filmtid åt sin kuk och beger sig till en sex-terapeut utan resultat, får röven slagen illröd av en bondagedrottning och ger sig på vilt främmande tjejer på stan för att få knulla när han kastat i sig sex, sju Viagra-tabletter.

acompletehistoryofsexualmyfailures11.png

Jag känner mig träffad, han verkar vara min spegelbild. Inte det där sista om Viagra-tabletterna kanske men just all slapphet och opålitlighet. “Jaha, men slapp, det är väl alla ibland? Omogen måste man väl få vara lite då och då? Idiotiska saker säger vi alla utan att världen går under?” Så sant, men sätts det i system så känns det inte riktig så oskyldigt längre. Utan att satt ord till sina handlingar låter han saker vara.

Han svarar inte flickvännens brev. Han raljerar över en annan flickväns kropp, påstår att hon är hans syster när de är i andra tjejers sällskap. Han lånar pengar och betalar aldrig tillbaka, kommer försent till allt. Listan görs lång i hans anteckningsblock, orsakerna kan vara lika många som få.

Jag stör mig direkt på att hans intuitioner med filmen verkar snarare som ett sätt att få knulla. Och visst, det kanske är målet. Men jag är inte intresserad om han får en flickvän eller inte. Jag bryr mig inte om hans erektionsproblem löser sig eller om någon av hans föredettingar förlåter honom.

Om han kommer på hur han ses i andras ögon och gör om det till en handlingsplan, följer den och får sig själv på ben – det är den processen jag är intresserad av. Jag vill inte att han ska vara ett jävla pucko.

Hur nu filmen kommer sluta så känner jag bara att vissa saker påminner mig om mig själv medan andra känns helt främmande. Den visar hur svunna minnen som tas upp till ytan rör människorna som om de händer här och nu. Hur viktigt ett beslut kan vara utan att förstå det i tid.

Min KBT-behandling verkar inte fungerat för mig, dessutom ligger räkningar för missade träffar på hallbordet. Så jag får väl höra av mig till någon av stans alla Bondageklubbar och se om smisk och kukbändning får mig på rätt spår. Inte för att få knulla, inte för att fixa fram en flickvän för att man känner sig misslyckad. Bara att väcka något slags intresse för vad som händer mig, här och nu. Och givetvis för att hitta en proper latexkostym till Peters 30-årskalas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: